Kanalobseccism
En kanal till, men en nyare sådan upplevelsemässigt. Hjälmarekanal fick det bli, med tidig avfärd mot Arboga (lite väl tidig, visade det sig, men man vet ju aldrig när semester Svensson är på vägarna). Och ingen frukost fick jag på kanalcafét, men en chokladbiskvi på båten (beställde mazarin, men vad f-n, allt kan inte gå bra).
Heldagstur mot Örebro, där Hjälmaren visade sig vara en större sjö än jag trodde och tog större delen av dagen. Dessutom var den grundare än vanligt, torkan har gett ett vattenstånd som är 30 cm lägre än normalt, så vissa delar drog sig båten fram i lerbotten. Riktigt intressant när vi smällde in i en stock eller annat hårdnackat motstånd. Det pågår en muddringsstrid mellan länsstyrelse och markbolag och andra intressenter. Dvs, alla är intresserade men ingen vill betala.
Och dynamit fanns inte när denna kanal byggdes, bara fattiga satar som letade en försörjning, utkommenderade soldater och ryska krigsfångar. Berget sprängdes med stora eldar och efterföljande kallt vatten. Och så utnyttjade man många småsjöar för att slippa gräva hela tiden.
Lågvatten eller icke - jag hade inte förväntat mig sällskap av en Oceanis 43
De flesta slussarna finns mellan Arbogaån och Hjälmare Docka, så de fick jag inte åka i - faktiskt är det slusstrappor till och med och jag tyckte det var surt. En sluss blev det i Hjälmare Kanal, eftersom nivåslussen dessutom stod permanent öppen för tillfället
Alla slussar är handdrivna - men med nio slussar verkar inte sommararbetet vara alltför hårt
Om jag frossade i röda torp - oh yeaaa
Och han hängde tappert med även om han fick skruva sig runt en del krökar
Bergskanalen - dragvägen för oxar och hästar finns kvar och erbjuder fin gångväg
Ett antal tidigare år gjorde man en vattensänkning (det var då muddringsstriden började). Innan vattensänkningen var vattenståndet utmärkt på denna sten, med röda markeringar (man får leta noga på min bild). Talade om för skepparna om man måste lassa av gods eller kunde ta sig igenom med lasten
Bergskanalen blev åkerbygd och stora ekalléer
Jodå, skarvarna har flyttat hit också
Många gods och gårdar fanns det runt sjön, och trots kaptenens kunniga guidande kommer jag inte ihåg ett dugg av vem som bodde var
Vi åt god lunch under överfarten och var tvungna att vila lite på akterdäck efteråt
Bonusen var att vi stånkade uppför Svartån när vi väl kom till Örebro och fick uppleva fågelmarker, stadsparker, båtklubbar, slingrande å-krökar och vackra miljöer
Så här sköter man avspärrningar vid broöppningar i Örebro - för hand. Sista - och trängsta - slussen var nämligen mitt inne Örebro
För mig är Örebro en trist genompassering på väg till Värmland, men jag fick allt uppgradera mina synpunkter lite. Bland annat Wadköping, som byggts upp av olika gamla torp som hämtats från olika socknar runt om Örebro
Nu ska jobbdatorn kopplas på och sedan ska jag ta en snabb tur till La Stada. Kaffe står på inköpslistan
Heldagstur mot Örebro, där Hjälmaren visade sig vara en större sjö än jag trodde och tog större delen av dagen. Dessutom var den grundare än vanligt, torkan har gett ett vattenstånd som är 30 cm lägre än normalt, så vissa delar drog sig båten fram i lerbotten. Riktigt intressant när vi smällde in i en stock eller annat hårdnackat motstånd. Det pågår en muddringsstrid mellan länsstyrelse och markbolag och andra intressenter. Dvs, alla är intresserade men ingen vill betala.
Och dynamit fanns inte när denna kanal byggdes, bara fattiga satar som letade en försörjning, utkommenderade soldater och ryska krigsfångar. Berget sprängdes med stora eldar och efterföljande kallt vatten. Och så utnyttjade man många småsjöar för att slippa gräva hela tiden.
Lågvatten eller icke - jag hade inte förväntat mig sällskap av en Oceanis 43
De flesta slussarna finns mellan Arbogaån och Hjälmare Docka, så de fick jag inte åka i - faktiskt är det slusstrappor till och med och jag tyckte det var surt. En sluss blev det i Hjälmare Kanal, eftersom nivåslussen dessutom stod permanent öppen för tillfället
Alla slussar är handdrivna - men med nio slussar verkar inte sommararbetet vara alltför hårt
Om jag frossade i röda torp - oh yeaaa
Och han hängde tappert med även om han fick skruva sig runt en del krökar
Bergskanalen - dragvägen för oxar och hästar finns kvar och erbjuder fin gångväg
Tidsenlig maskin
Ett antal tidigare år gjorde man en vattensänkning (det var då muddringsstriden började). Innan vattensänkningen var vattenståndet utmärkt på denna sten, med röda markeringar (man får leta noga på min bild). Talade om för skepparna om man måste lassa av gods eller kunde ta sig igenom med lasten
Bergskanalen blev åkerbygd och stora ekalléer
Jodå, skarvarna har flyttat hit också
Många gods och gårdar fanns det runt sjön, och trots kaptenens kunniga guidande kommer jag inte ihåg ett dugg av vem som bodde var
Vi åt god lunch under överfarten och var tvungna att vila lite på akterdäck efteråt
Bonusen var att vi stånkade uppför Svartån när vi väl kom till Örebro och fick uppleva fågelmarker, stadsparker, båtklubbar, slingrande å-krökar och vackra miljöer
Så här sköter man avspärrningar vid broöppningar i Örebro - för hand. Sista - och trängsta - slussen var nämligen mitt inne Örebro
För mig är Örebro en trist genompassering på väg till Värmland, men jag fick allt uppgradera mina synpunkter lite. Bland annat Wadköping, som byggts upp av olika gamla torp som hämtats från olika socknar runt om Örebro
Tja, så här kan man ju också bo
Nu ska jobbdatorn kopplas på och sedan ska jag ta en snabb tur till La Stada. Kaffe står på inköpslistan
Kommentarer
Skicka en kommentar